Pontus Jansson har aldrig varit rädd för att säga vad han tycker. Efter det svenska landslagets förlust mot Kosovo gick Malmö FF:s mittback ut hårt på sociala medier och kritiserade den svenska fotbollens utveckling. Nu utvecklar han sina tankar – och pekar på strukturella problem som drabbar både landslaget och hans egen klubb.

Från kollektiv styrka till individuell svaghet

Det var tydliga ord som Jansson publicerade efter Kosovonederlaget. Han menade att svensk fotboll har blivit alltför individualiserad, att kollektivet har försvunnit och att viljan att vinna som ett lag lyser med sin frånvaro. På fredagens presskonferens i Malmö valde han att gå djupare in på problematiken, och bilden han målar upp väcker frågor om hur svensk ungdomsfotboll bedrivs.

Enligt mittbacken ligger roten till problemen i akademierna. Han anser att träningen har blivit för individanpassad och att unga spelare inte längre utvecklar den kollektiva förståelse som krävs på högsta nivå. Jansson, som själv gick en annorlunda väg genom att spela A-lagsfotboll med Arlövs BI som tonåring innan flytten till MFF, ser en tydlig skillnad mot hur det var förr. Han beskriver ett råare klimat i sin egen ungdom, där kritik var en naturlig del av utvecklingen. I dag upplever han att unga spelare ofta svarar med ursäkter istället för att ta åt sig.

MFF drabbas av samma problem

Jansson drar paralleller mellan landslagets utmaningar och Malmö FF:s egen situation. Han menar att båda har saknat den viktiga balansen mellan individ och kollektiv, särskilt under innevarande säsong. För att ett lag ska fungera krävs enligt honom en ryggrad på fem till sex spelare som håller ihop gruppen och skapar förutsättningar för att individualisterna ska kunna briljera. MFF har enligt Jansson tappat flera sådana nyckelpersoner sedan förra säsongen, vilket har fått konsekvenser.

Han pekar på konkreta exempel från den egna truppen. Malmö hade planer på att sälja tre till fyra offensiva spelare under sommaren, men ingen övergång blev av. Orsaken? Kollektivet fungerade inte tillräckligt bra för att unga talanger som Hugo Bolin och Taha Ali skulle kunna visa sin verkliga potential. När det kollektiva ramverket brister blir det oerhört svårt för enskilda spelare att skina, oavsett hur talangfulla de är.

Akademierna kväver individuell flärd

En av Janssons mest intressanta iakttagelser handlar om hur akademierna formar spelare. Han ställer frågan varför det inte kommer upp fler spelare med tydlig personlighet och individuell flärd, som en klassisk målfarlig nia eller en spelfördelande ledare. Istället ser han en produktion av tekniskt skickliga spelare som är bra på små ytor och kombinationsspel, men som saknar den där speciella egenskapen som gör skillnad.

Problemet enligt Jansson är att tränaren i varje akademilag förväntas vara den enda riktlinjen. Det lämnar litet utrymme för unga spelare att växa som ledare eller att utveckla sin egen spelstil. Han undrar öppet om akademivägen riskerar att strypa den individuella flärden hos både spelare och personer. MFF:s ungdomslag är så pass dominanta att de sällan behöver försvara långt ner i planen, vilket innebär att viktig kollektiv försvarserfarenhet uteblir.

Mjällby och Gais visar vägen framåt

När Jansson letar efter positiva exempel i svensk fotboll just nu pekar han på Allsvenskans två största överraskningar: serieledande Mjällby och tabelltrean Gais. Båda lagen bygger på tydliga kollektiva strukturer och visar att organiserad lagfotboll fortfarande kan vara framgångsrik. Han känner igen mycket från sitt eget spelande i Premier League-klubben Brentford, som på liknande sätt byggde sin framgång på ett starkt kollektiv.

Jansson avfärdar tanken att dessa lag skulle vara engångsfenomen. Han drar paralleller till Brentfords resa i Premier League, där många förutspådde nedflyttning efter första säsongen men där klubben istället fortsatte att förbättras. Om organisationen är trygg och alla är med på tåget finns det inga gränser för vad som kan uppnås, menar mittbacken. Med bättre resurser och större möjligheter kan framgångarna bli ännu mer bestående.

För den som vill fördjupa sig i hur betting och idrott hänger ihop kan det vara värt att utforska alternativ för spel utan svensk licens, något som blivit allt mer aktuellt i takt med att spelreglerna förändras.

En väckarklocka för svensk fotboll

Janssons budskap är tydligt: svensk fotboll behöver ta ett steg tillbaka och fundera på vart utvecklingen är på väg. Att ha tekniskt skickliga spelare räcker inte om de inte kan fungera som ett lag när det verkligen gäller. Svenska Fotbollförbundet måste enligt Jansson ta problemen på allvar och inte skylla över ansvaret på andra. Annars riskerar både landslaget och klubblagen att fortsätta tampas med samma utmaningar år efter år.